Saga Maria
saga maria
lada armen om sitt barn
i försvar
vill inte höra
tunga suckars dolda vrede
över kärlek
och när den inte är
lada armen om sitt barn
i försvar
vill inte höra
tunga suckars dolda vrede
över kärlek
och när den inte är
hundra procent
din skönhet
är inte överlagd
men oplanerad
inga förberedelser
är nödvändiga
så uppenbart
när du går över tröskeln
till olika lokaler
att vi inte förstår
det mest
unika
som något vackert
är inte överlagd
men oplanerad
inga förberedelser
är nödvändiga
så uppenbart
när du går över tröskeln
till olika lokaler
att vi inte förstår
det mest
unika
som något vackert
Kom närmare
visst vore det
bättre
att för det mesta
skriva dikter om linblommans förtrollande magi bland stenhällar i månskenet
om hur poeterna bildar klubb
och ristar sanningar i sina hjärtan
om hur vackert det är
att
vara
människa
men stundtals
måste vi blunda
även för det
Hoppet
finaste vackraste soppåsbyterska!
tillåt mig att ta din hand
och betrakta den
med nya ögon
låt mig låna
dig
min
tro
och du kommer att flyga ut genom fönstret
landa i någons famn
och utan omsvep hävda din rätt
att landa mjukt
och nästa gång
de avböjer din blick
för rädsla att konfrontera
sig själva
vill
jag
be
dig
om
förlåtelse
på
deras
väg
tillåt mig att ta din hand
och betrakta den
med nya ögon
låt mig låna
dig
min
tro
och du kommer att flyga ut genom fönstret
landa i någons famn
och utan omsvep hävda din rätt
att landa mjukt
och nästa gång
de avböjer din blick
för rädsla att konfrontera
sig själva
vill
jag
be
dig
om
förlåtelse
på
deras
väg
Formaterad
snälla ge mig taktpinnen
tillbaka
jag ska derigera
tillbaka
jag ska derigera
Livränta
vi är alltid glada
mungiporna upphängda
tydliga smilgropar
och skrattrynkor heter det
som tröst
hoppas på det bästa
det vi tror är vårat bästa
13 ungar och en trädgård full av trollsländor
och livränta
mungiporna upphängda
tydliga smilgropar
och skrattrynkor heter det
som tröst
hoppas på det bästa
det vi tror är vårat bästa
13 ungar och en trädgård full av trollsländor
och livränta
hundra dikter
jag har skrivit hundra dikter om kärleken
och hur det känns när den inte är
om blommors sätt att veckla ut kronbladen klockan halv sex på morgonen
om hur katterss innersta önskningar
om steg som är osäkra
om såna som går på tå hela livet
och om männen,
hur jag misstar dem
och hur det känns när den inte är
om blommors sätt att veckla ut kronbladen klockan halv sex på morgonen
om hur katterss innersta önskningar
om steg som är osäkra
om såna som går på tå hela livet
och om männen,
hur jag misstar dem
Receptet
smält choklad
i ett vattenbad
dansa på utspridda pelargonierblad
sätt ugnen på 200 grader
sammanför ingredienserna
förlåt honom
och baka
Skillnaden på oss
sanningsenligt
med dina ord
nickar jag
håller med
om de mänskliga faktorerna
att de ibland kan brista
men också
att vi måste
förstå
skillnaden
på oss
med dina ord
nickar jag
håller med
om de mänskliga faktorerna
att de ibland kan brista
men också
att vi måste
förstå
skillnaden
på oss
Avtryck
regnet
om jag
min hud
vore fönsterrutan
hur jag skulle känna
hela dagen
full av helgon
strilande budskap
nästa mirakel
står bakom dörren
knackar på
står på
lägger stenplattor
över trampad mark
håller tårna fria
fötternas gärning
betalar sig
i nåd
marken berikad
av hennes spår
om jag
min hud
vore fönsterrutan
hur jag skulle känna
hela dagen
full av helgon
strilande budskap
nästa mirakel
står bakom dörren
knackar på
står på
lägger stenplattor
över trampad mark
håller tårna fria
fötternas gärning
betalar sig
i nåd
marken berikad
av hennes spår
Sangria
du kan dricka ett glas sangria
ett till mamma
lilla mamma
och ännu ett
för du gör det så snyggt
nästan gulligt
och ingen vet
bara jag
och där
överenskommer vi
alldeles särskilt
du och jag
ett till mamma
lilla mamma
och ännu ett
för du gör det så snyggt
nästan gulligt
och ingen vet
bara jag
och där
överenskommer vi
alldeles särskilt
du och jag
när jag gifter mig
Käraste Gud!
jag vet att du inte lyssnar
men när jag gifter mig ska han bära buketten
jag vet att du inte lyssnar
men när jag gifter mig ska han bära buketten
och säg till alla dina medhjälpare att vi hellre lagar mat av riset
och förklara för publiken att klänningen är så vit för att jag glöder
och förklara för publiken att klänningen är så vit för att jag glöder
Morgonen efter
dina händer
jag vill umgås
närmare se hur du blinkar
när dina fingrar får tagenterna att sjunga
så att tonerna får vingar
flyger mellan rummets väggar och ut genom fönstren
i frihet
jag tror det regnar en sådan kväll
din själs tankar
och dess innehåll
jag vill sitta bredvid dig
och låta vinglaset bilda en ring på pianot
det ska torka in
som en tatuering
så att du blir påminnd
morgonen efter
Förut när du sov
jag ser att du sover
vill inte väcka dig
och dina andetag
du är vacker
som en vårbäck
som är en flod
inget bristande
men
hållbart
stadigt
Drömmar
man är inte rättvis mot världen
men sällan, nästan aldrig
de är små
inte alls
i drömmarna
som överhuvudtaget inte gynnar
en sårbar värld och dess levande - snart döda
inte alls
en flicka vill gå in i en garderob
en annan vill gå ur
för att förverkliga
men sällan, nästan aldrig
spänner visionerna över himlen
de är små
och möjliga att ta på
kanske händer det
att någon vill lära sig att lyssna
eller bli lyssnad på
för att sen lägga sig ner och slippa drömmars fjätter
Pappershögarna
när vi är som gladast händer fåglars vingslag mot fönster
mitt i prismat av kristall
när du är som gladast
som försynta
rycker på axlarna
för att vi väljer
utan dessa val
så att de går sönder
mitt i prismat av kristall
ser alla färger i regnbågen som speglar sig
i dina ögon
när du är som gladast
och vi tror att vi är de bekymmerslösa
som försynta
inte kalla
men ändå
rycker på axlarna
och hoppar över nästa pappershög
som en dresserad varmblodig
för att vi väljer
utan dessa val
vi skulle falla i diket
och sällan resa oss
Piano
jag har sett någon spela piano
på en stol
mot en hud förgråten
och tonerna
med händer som om vore de alldeles egna
utan fäste till kroppen
som om hade de ett eget liv
på en stol
och strilande regn mot alla väggars fönster
mot en hud förgråten
en psalm
om jorden
om dess dunkel
om de fria
de glada
alla dem med fotfästen
och tonerna
hela vägen innanför
ekar det
ekar det
Förfalla
jag accepterar
vill jordens bästa
att begrava en fågel är inte annat än just att jordfästa
att snön aldrig smälter
att på frågor finns inga svar
som vi vill ha
vill jordens bästa
att inget skall fräta på dess yta skör
vill sjunga om sommaren som kväver vintern
inte en endaste tanke saknar din värme
men närvaro
Utan politik
tillslut blir du besatt och måste äga henne
vill plantera dina resurser
föreviga ögonblicket
i henne
föder en kladdig unge och är utan politik
medvetslös i varje handling
lever i mellanrummet mellan sekunderna
lever i mellanrummet mellan sekunderna
det som inte räknas
där varje handling blir jämförd med moder Theresas intentioner
och du kan vandra omkring i kanterna av hennes gloria
Fördärvet
man vill försvinna in i fördärvs-himlen
man vill hellre vara där och bli trodd av såna som inte finns på riktigt
koltrasten är visst den enda som sjunger av glädje
sånt går alltid att kväva
där åtminstone tiden går armkrok med hjärtat
inte stilla gång
men hastig
och man kan höra ljudet av ekot av något
som av dem som vet
kallas kärlek
man vill hellre vara där och bli trodd av såna som inte finns på riktigt
av de abstrakta utan skal
där pulsen gör sig påmind
för varje steg ackompanjerad av fågelsång
koltrasten är visst den enda som sjunger av glädje
utan praktiska syften
väcker de sövande ur dvalan
larmar om en god morgon och förhoppningar
och att varje andetag är en möjlighet
att man ska välsigna varje liten själ man möter
för aldrig vet man vad deras skugga skymmer för dem
som om man lyssnade
sånt går alltid att kväva
de abstrakta utan skal
med dem vill man vara
fast med synd